en torsdag

Idag sov jag till tolv. TOLV! Och ändå somnade jag inte alls sent igår kväll. Sov säkert i tolv timmar. Ingen aning om varför.

Nu antar jag att Matilda ligger hemma i Bankeryd och sover... Känns konstigt. Önskar verkligen jag var hemma nu jag med. Skulle vara så kul. Saknar alla.

Men nu är det ändå bara kanske en och en halv månad kvar eller nåt sånt. Kommer ju hem i juni. Det ä ju ingenting jämfört med hur länge jag varit borta. Men på nåt sätt känns det svårare nu de här sista månaderna än vad det har gjort tidigare.

Om två veckor flyttar vi ut ur stan och ska vara husvakt åt Leons föräldrar. Känns lite både och. Man blir ju lite isolerad där ute, men samtidigt känns det skönt att komma ut ur stadslivet lite.